Att gå till sängs

Det var underbart att få sova ut imorse. Jag somnade kl 23 igår kväll och när jag kollade på klockan imorse blev jag nästan chockad när den visade kl 10.30. Jag hade sovit i 11h 30min! Jag tror att jag behövde det. Två nätter sen, efter "boat partyt", hade jag bara sovit 2 timmar. Men det konstiga är att de gånger jag sovit 2-4 timmar har jag ofta kännt mig piggare på jobbet än om jag har sovit 6 timmar. Men detta håller inte i längden. Eftersom så fort man tar det lugnt känner man tröttheten inta ens kropp och då blir det jobbigt.

Normalt väcks jag av väckarklockan som ringer kl 4.00 på morgonen, två timmar innan jag börjar jobba. Om man som jag behöver 8 timmars sömn varje natt, behöver man gå och lägga sig kl 20 på kvällen. Men det är inte alltid helt lätt. Ofta kommer jag på mig själv att sitta framför datorn vid den tiden och ska bara... Tiden tickar iväg snabbt och klockan hinner ofta bli 22 innan jag släcker lampan. Ska jag lyckas måste jag börja att borsta tänderna och allt det där kl 19.

Hade någon berättat för mig för några månader sen att jag var tvungen att gå till sängs kl 19, hade jag tyckt att det var löjligt. Men sanningen är att det känns fullt normalt för mig eftersom jag ändå är väldigt trött vid denna tiden. Man kan likna det vid att åka till en annan tidszon, efter några dagar kommer man in i den nya tidsrytmen. För mig är det som att ha åkt till Madagaskar eller till Saudiarabien som ligger +3h. Min klocka är nu 19.15, så det är nu som jag säger god natt och sov gott!

Överjaget vs detet

Jag läste om Freuds teori, om överjaget (förnuftigt), detet (impulsivt) och jaget som måste ta striderna mellan dessa, på gymnasiet. Jag har märkt av dessa strider ganska ofta på senaste tiden. På jobbet ligger det några trasiga muffins framme som kommer att kastas, men då tycker detet att jag ska passa på att ta en muffin för att de är så goda och annars kommer att gå förlorade, medan överjaget tycker att jag ska låta bli eftersom jag egentligen inte är hungrig och måste tänka på min hälsa. Detta är något som jag konfronteras av varje dag. Vad gör jag i de flesta fallen? Jo, jag tar en muffin. Men när jag ätit upp den känns det inte lika kul längre.

Och i natt märkte jag det igen. Jag var på ett "boat party" för alla anställda på hotellet. Vi åkte fram och tillbaka på Themsen, åt hamburgare, drack och dansade till musiken. Vi var väldigt många från frukosten/baren/resturangen och hade återigen kul tillsammans. Vi kom tillbaka till kajen kl 22.30 på kvällen. Överjaget tyckte att jag skulle åka hem direkt för att sova, eftersom jag skulle upp kl 5.30 dagen efter för att jobba. Alternativet var att åka med mina svenska kollegor till Koko tillsammans med några norrmän och fortsätta festa. Tja, detet fick mig att åka med till Koko och det resulterade i 2 timmars sömn i natt plus 30 minuter på bussen hem. Det var svårt att gå upp imorse, men förvånande nog var det inte så jobbigt att jobba som jag trodde. Som tur var så var jag runner idag och behövde inte "umgås" med gästerna så mycket. På lunchen hade vi knappt några gäster (till skillnad från fukosten och middagen), så det var inte heller så jobbigt, trots att jag var tvungen att stanna till kl 15 för att polera.

Slutsatsen är att jag verkar vara en impulsiv person som borde lyssna mer på överjaget, eftersom det händer att jag ångrar mina impulsiva beslut. Nu blev det visst lite uppsatsliknande slut på mitt inlägg här, men detta är nåt som jag borde reflektera över.

Guanabara

I lördags var jag ute tillsammans med några kollegor/vänner på en brasiliansk klubb för att fira Ks födelsedag. Vilket fantasitiskt ställe vi var på, Guanabara: brazilian music drink food culture. Det var uppträdanden på scenen med trummor, capoeira, salsa, batucada (rytmisk musik som framförs med bl.a. olika slagverk) och sång. K är en brasiliansk tjej som är galet bra på att dansa salsa och leder salsalektioner på klubben. Vi dansade loss till dessa härliga brasilianska rytmer och det var svårt att lämna dansgolvet. Jag hade tänkt gå hem kl 22 eftersom jag skulle jobba dagen efter, men vi hade så himla roligt och klockan hann bli 00:30 innan jag tog mig därifrån. Sov 4 timmar den natten och var så himla glad dagen efter att jag var food runner och det enda jag behövde göra var att springa med mat och disk och att polera. Det är verkligen den enklaste uppgiften som finns på jobbet och dessutom fick jag sluta redan kl 12:30.

På tal om jobbet fick jag ordentlig kaffeträning av min manager. Hon visade mig hur man gör snygga latte och cappuccinos och hur man får till perfekt mjölkskum utan stora bubblor. Vilken tur, för dagen efter var det "busy" under frukosten och jag var på coffe station igen och fick in väldigt många beställningar på latte och cappuccions. Jag fick mycket övning och de blev snyggare och snyggare för varje kaffe jag gjorde. I slutet av dagen fick mina lattes en sån där snygg kafferand till och med. Då var jag på riktigt bra humör.


Flygbiljetter

Jag har precis köpt flygbiljetter till Edinburg. Jag reser dit den 1-4 mars tillsammans med Martina och Sarah. Jag ser verkligen fram emot det. Ska bli så kul att äntligen resa någonstans utanför London och se mer av Storbritannien. Känns som att det kommer att bli fler resor under våren.


Staff Dinner Party

I måndags hade vi "Staff Dinner Party" på vårt systerhotell. Nästan alla från Food&Beverage-avdelningen (breakfast, dinner, bar, room service and chef) var där. Det var riktigt kul att träffa alla utanför jobbet. De var inte klädda i svart och vitt som jag är van att se dem i, utan många var väldigt fint uppklädda. Själv hade jag tagit på min min finaste klänning som hänger i garderoben och köpt ett par högklackade skor (Jihong övertygade mig att köpa ett par på väg hem från jobbet). Det bjöds på buffé och massor med dricka. Stämningen var på topp och alla hade det kul. Det var riktigt lyckat. Jag var dock lite trött på jobbet dagen efter, men men, är det fest så är det. Nedan en bild på mina kompisar i room service och mig.


Cold buffet

Äntligen fick jag ta hand om "cold buffet" själv! Äntligen fick jag göra något annat än att vara servitris! Hade börjat tröttna på att göra samma sak varje dag i 3 månader. Kände mig lite gladare att gå till jobbet, än innan, jag gillar variation. Det konstigaste var att jag fick träning av Natalia den 8 november 2011 (kollade upp det i min dagbok), men min manager måste ha glömt bort det eftersom jag inte fick ta hand om bufféen efter det. I lördags fick jag återigen träning, men jag kunde ju redan det mesta, så vi samarbetade helt enkelt istället. Men i tisdags och i onsdags hade jag "cold buffet" själv. Det var för det mesta lugnt och allt gick bra. Om det var något jag undrade över, fanns det alltid människor som gärna svarade på mina frågor. Även om det egentligen inte finns så mycket att göra när det är lugnt, gäller det att fylla på någonting hela tiden. För plötsligt kommer det mycket folk och då vill man inte att allt ska ta slut på samma gång. Det ska alltid finnas gott om mat!

På tal om variation, var jag även för första gången själv på "coffe station" i måndags. Jag har gjort allt som man gör där förut, men inte under hela frukosten. Det svåraste är att göra latte och cappuccino, osv, och min manager tyckte att jag var för långsam att göra dom, men hon måste ju förstå att jag inte har fått tillräckligt med träning och erfarenhet än. Bara om det är någon som lär mig ordentligt så ska det inte vara några problem längre.


Skog eller park?

Idag besökte jag Hampstead Heath tillsammans med Martina och Sarah. Det var så länge sen jag träffade Sarah, så det var härligt att se henne igen. Hampstead Heath är en enorm park i norra delen av London och det närmaste man kan komma en skog i London, lövskog förstås. Vi gick omkring där och bara pratade, fotade, hoppade över lerpölar och vi klättrade till och med upp i ett träd. Vi gick omkring där i flera timmar och efter ett tag blev vi så hungriga. Vilken tur att det då dök upp en liten resturang i parken där vi kunde köpa en billig lunch!



Igår var jag, Martina och Lovisa på nattklubben The Nest i norra delen av London. Vi började kvällen hos Martina med att dela en flaska vitt vin, äta chillichips och dammsugare, vilket inte alls var en bra kombination smakmässigt, men, men. Och avslutade kvällen med choklad på bussen hem. (Tja, mitt godislöfte har ändå gått åt skogen.) Det var ett riktigt bra band som spelade på kvällen, Karin Park. Ett okänt band för mig som spelade typ indie-electromusik. Gillar verkligen små livespelningar på klubbar, så det är något som jag vill göra fler gånger.

Recycle

Sara, nu kommer du att bli glad! Vi har skaffat en återvinningstunna för papper, kartong, metall, plast och glas!

Jag som varit van att källsortera hemifrån blev helt förskräckt när jag var tvungen att slänga allt i hushållssoporna när jag kom till England. Först på hostellet, sedan på jobbet och till sist i lägenheten sär jag bor. Plast och papper kändes inte så farligt, men när jag var tvungen att slänga konservburkar började det kännas jobbigt och vid glasburkarna gick gränsen. Jag klarar verkligen inte av att slänga glas i hushållssoporna, så jag har ett litet lager av glasburkar nedanför min säng, hehe. Hostellet och jobbet går inte att göra så mycket åt, men Sara upptäckte att det faktiskt står en återvinningscontainer ute på gården där jag bor när hon var här (som jag faktiskt inte lagt märke till tidigare), så det var bara att skaffa en till tunna (gul är den) i lägenheten och att skilja det som går att återvinna från resten. Enkelt ju! Oj, vad mycket bättre det känns nu.


Servera lunch

Idag var jag för första gången servitris på lunchen. Jag har inte blivit tränad till det som jag har blivit till allt annat, men jag har ju sett hur de andra jobbar, så det ska väl inte vara så svårt, tänkte jag. Och det var det inte heller. Men det jag gjorde fel varenda gång var att jag glömde att ge dem rätt bestick. Det hände att jag skulle servera huvudrätten och insåg att de inte hade några bestick, för att de hade ätit förrätten med de stora besticken och inte med de små. Jaja, då var det bara att ge dem besticken så fort som möjligt då. Klantigt nybörjarmisstag skulle jag kalla det. Men resten gick ju bra i alla fall.

Fika i goda vänners lag

Idag träffade jag mina underbara vänner på Scandinavian Kitchen för att fika, läänge. Jag har kännt mig lite nere efter att jag kommit tillbaka i London, har varit trött och haft huvudvärk. Allt blev toppen när min familj kom och hälsade på mig, men efter det återgick jag till mitt osociala beteende. Så här kan jag ju inte fortsätta, tänkte jag, ring dina vänner och hitta på nåt. Den här gången var Lovisa snabbare än mig, men jag var inte sen att haka på. Så denna eftermiddag satt vi på vårt favoritställe och snackade och skrattade. Åh, vad det är härligt att vara med vänner.

Solrosbröd



Ingredienser:
50g jäst
5 dl fingervarmt vatten
2 tsk salt
1 dl rostade solroskärnor
12 dl vetemjöl special

Gör så här:
1. Sätt på ugnen på 225 grader.
2. Smula sönder jästen i en degbunke.
3. Lös upp det i en del av vattnet.
4. Häll i resten av vattnet, salt, solroskärnor och mjölet (lite i taget).
5. Arbeta degen kraftigt (använd gärna degkrokar). Degen kommer att bli lite lösare än annan bröddeg.
6. Låt degen jäsa i degbunken under bakduk i 30 minuter.
7. Arebta degen kraftigt i bunken igen.
8. Häll upp degen på bakplåtspapper i en ugnsform. Strö över mjöl och forma till bröd.
9. Låt jäsa i 30 minuter på plåten.
10. Grädda långt ner i ugnen i 20-30 minuter.

(Källa: ica.se)

Brödet jäser

Jag är så glad! Äntligen har jag lyckats baka ett bröd som jäser! Och oj, vad det jäser! Har tidigare prövat att baka morotsbröd, tre gånger faktiskt, men det har inte jäst och dessutom blivit hårt och degigt i mitten. Tråkigt. Men nu har jag testat ett nytt recept, solrosbröd. Det kan inte bli enklare, för när jag hittade receptet insåg jag att jag hade allt hemma, så det var bara att sätta igång. Receptet kommer i nästa inlägg.

Idag tog jag en ny löprunda, i Battersea Park. Har hört att den parken ska vara så himla fin. Insåg att den inte ligger längre bort än Clapham Common, den park jag brukar springa i. Så därför sprang jag dit istället. Och fin är den. Med en söt liten sjö med fåglar som simmar runt, massa träd, buskar och blomrabatter, små söta slingrande stigar. Där finns också några caféer, lekparker, idrottsplaner och till och med ett litet zoo för barnen. Detta är min nya favoritpark. Ser redan fram emot nästa löprunda dit, då ska jag utforska den ännu mer, för stor är den.

Kände för att träna magen och ryggen också, för jag saknar coreträningen jag brukade gå på förut. Funderade på att köpa en tränings-DVD. När jag berättade det för Lin, min flatmate, sa hon att hon hade en på datorn, så efter några fix och trix hade jag den på min dator med och satte igång den direkt. Ett 8-minuters program som man kan göra varje dag. Ha, det är ju perfekt!

Make yourself busy

Dagens citat: "Make yourself busy, or I'll send you home". Det är så lugnt på jobbet just nu, samtidigt är vi full personalstyrka. Om vi inte har något att göra, får vi helt enkelt hitta på något, att stå rakt upp och ner eller snacka är alltså inte okej. Man kan alltså göra allting lite långsammare för att alltid se upptagen ut och samtidigt ge bättre service. Det är skönt att slippa stressa omkring. Framför allt eftersom jag har varit lite trött och har haft ont i huvudet de senaste dagarna. Så efter jobbet har jag gått hem och spenderat resten av dagen i sängen. Jag har kollat på Sagan om Ringen och bara myst.

Snart ska vi starta med en ny frukostmeny. Vi har fått provsmaka de nya rätterna och de är jättegoda. Det är flera ändringar som kommer att göras, det ska bli riktigt spännande. Jag gillar förändringar och att få lära sig nått nytt.

Apropå att lära sig något nytt, så fick vi tre som jobbade lunch idag lära oss hur man gör Cosmopolitan och Caipirinha av de som jobbade i baren. Det verkade inte så svårt, men att komma ihåg hur man ska göra när man blir tvungen att göra det själv blir nog svårt. Så är det väl alltid, eller?

Tillsammans i London

Dagens citat: "I'm not gay, I'm just german!" från musikalen Rock Of Ages. Jag och Sina satt och gapskrattade!

I tisdags kom min familj för att hälsa på mig i London. Jag hade längtat efter detta så länge. Och det var så underbart att ha dom här.

Jag bjöd hem dem till mig två gånger, vi åt en middag och en frukost, så att de fick se hur jag bor. De kom även till hotellet på fredagen för att äta frukosten, så jag serverade dem och visade runt dem lite. Alla såg fram emot det, jag, min familj och mina kollegor. Det var jätteroligt. Trots att jag hade flera andra bord att ta hand om, hann jag prata med min familj en hel del.

De hann se väldigt mycket av staden, tycker jag, på de fyra dagar de var här (men utan att stressa hit och dit som är lätt hänt med min familj). Vi gick runt på marknaderna i Notting Hill och Camden Town. De såg Big Ben, London Eye och vaktavlösningen vid Buckingham Palace. Vi gick runt i St James's Park, Green Park, Picadilly Circus, Covent Garden och shoppade på Oxford Street. Vi besökte dessutom Harrods och British Museum. Vi gjorde några typiskt brittiska saker som att äta "English Breakfast" och gå till en riktig pub för att dricka öl och äta "Fish & Chips". Wow, vi hann verkligen med en hel del!

Höjdpunkterna var ändå Madame Tussauds och "Rock Of Ages"-musikalen. På Madame Tussauds fotade vi oss tillsammans med vaxdockorna, gjorde vi en fotoshooting i Andy Warhol-stil och skrek skrattandes genom skräcktunneln. Det var 6 år sen jag och Sara var där, men första gången för Sina. Denna gången kändes det mycket roligare. Och musikalen. Den var härlig och helt fantastisk! Musiken var så bra att man bara ville sjunga med, stå upp och klappa händerna hela tiden. Och inte att glömma åkattraktionen på Winter Wonderland, först skrek vi, men efter ett tag blev vi höga på adrenalinkicken vi fick och bara satt och skrattade.

Kändes lite jobbigt när de skulle åka, men vi har ju haft några underbara dagar tillsammans. Vi ses och hörs ju igen.
Jag älskar er!

Tillbaka på jobbet

Jag var glad när jag gick till jobbet imorse och glad att se alla igen. Jag har ju ändå haft 11 dagar ledigt från jobbet. Trots att det nästan var fullt på hotellet och att vi hade förlängt öppettiden med 1,5 timme, var det ungefär en fjärdedel av gästerna som kom och åt frukost. Det är en sån här dag som ingen kan räkna med hur många gäster vi kommer att ha, så vi var full personalstyrka där, men det blev ju väldigt lugnt. Skönt tyckte det flesta som hade sovit 2-3 timmar inatt efter mycket nyårsfestande. Själv var jag väl den som hade sovit mest. Kände inte riktigt för att festa och kunde inte heller ringa någon eftersom jag saknade mina vänners mobilnummer. Men jag gick i alla fall upp vid midnatt för att skypa med familjen och så hörde jag hurrarop och fyrverkerierna utanför fönstret. Jag såg faktiskt några fyrverkerier också.

RSS 2.0